Leoš Janáčeks Jenůfa hade Sverigepremiär på Göteborgsoperan våren 2026, med sju föreställningar fram till den 26 mars. I huvudrollerna: Julia Sporsén och Katarina Karnéus — två av landets mest hyllade operasångerskor. Men vad handlar operan om, varför anses den banbrytande, och vad gör just den här uppsättningen speciell?
Handlingen i tre akter
Jenůfa utspelar sig i en mährisk by vid förra sekelskiftet. I centrum står tre kvinnor som alla bär konsekvenserna av samhällets krav på heder och skam.
Första akten: Hemligheten
Jenůfa väntar i hemlighet barn med Števa, en ung man som hon hoppas ska gifta sig med henne. Hans halvbror Laca, svartsjukt förälskad i Jenůfa, skär henne över kinden med en kniv i ett raseriutbrott.
Andra akten: Det oåterkalleliga
Fem månader senare. Styvmodern Kostelnička — kyrkans klockarskas, en respekterad auktoritet i byn — har gömt Jenůfa under hela graviditeten. Barnet har fötts. Kostelnička söker desperat en lösning: hon drogar Jenůfa, bönfaller Števa att ta sitt ansvar (han vägrar — han är nu förlovad med en annan), och fattar till slut ett fruktansvärt beslut. Hon tar det nyfödda barnet till den frusna floden.
Tredje akten: Sanningen
Bröllopsdagen mellan Jenůfa och Laca avbryts brutalt när det tinade vattendraget blottar barnets kropp. Kostelnička bekänner. Jenůfa förlåter henne — trots allt. I operans sista takter finner Jenůfa och Laca en försiktig väg framåt, befriade från lögnen.
Varför Jenůfa är banbrytande
Janáček komponerade Jenůfa mellan 1896 och 1903. Urpremiären ägde rum den 21 januari 1904 på Nationalteatern i Brno, men det dröjde till Pragpremiären 1916 innan verket fick bredare genomslag.
Det som gör operan unik är Janáčeks metod. Han tillbringade år med att studera vardagligt tal — nápěvky mluvy, talmelodier — och noterade samtal han hörde på gator, marknader och i kafélokaler. Resultatet blev en operastil där sångstämmorna följer talets naturliga rytm och intonation snarare än traditionella metriska mönster.
Jenůfa är också en av de första operor med libretto baserat direkt på prosa — Gabriela Preissovás pjäs Její pastorkyňa (Hennes styvdotter) — istället för versifierad text. Orkesterpartiet vävs samman med mährisk folkmusik: pentatona skalor, oregelbundna rytmer och en harmonisk frihet som var ovanlig för sin tid.
Janáček tillägnade verket minnet av sin dotter Olga, som var döende under operans slutfas.
Göteborgsoperans uppsättning
Produktionen är ursprungligen skapad för Grekiska nationaloperan i Aten (premiär 14 oktober 2018) och har regisserats av den tyska regissören Nicola Raab. Raab är sedan tidigare bekant för Göteborgsoperans publik genom Thaïs (2010) och A Flowering Tree (2015). Hon har nyligen tillträtt som operachef vid Staatstheater Darmstadt.
Scenografi och kostymdesign av George Souglides: en stor, vit, odekorerad struktur som transformeras genom akterna — från kvarnens skuggor via ett slutet rum till ett kollapsande utrymme i tredje akten. Minimalism som lägger allt fokus på det mänskliga dramat.
Dirigent är den argentinske Alejo Pérez, som 2026 tillträder som musikchef vid Teatro Colón i Buenos Aires.
Rollbesättningen
| Roll | Sångare |
|---|---|
| Jenůfa | Julia Sporsén (sopran) |
| Kostelnička | Katarina Karnéus (mezzosopran) |
| Števa | Kjetil Støa (tenor) |
| Laca | Adam Frandsen (tenor) |
| Mormor Buryja | Ingrid Tobiasson |
Julia Sporsén tilldelades Svenska Dagbladets operapris 2023 för sin tolkning av titelrollen i Bellinis Norma på Folkoperan, och var sopransolist vid Nobelprisutdelningen samma år.
Katarina Karnéus — hovsångerska sedan 2018, vinnare av BBC Cardiff Singer of the World 1995, och själv belönad med SvD:s operapris 2018 för sin Norma på Göteborgsoperan. Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien sedan 2021.
En anmärkningsvärd detalj: båda huvudrollsinnehavarna har alltså fått SvD:s operapris för samma roll — Norma — fast på olika scener och med fem års mellanrum.
Tre kvinnoporträtt
Jenůfa vilar på tre tydliga kvinnogestalter:
Jenůfa — den utsatta. Hemlighåller en graviditet, bedras av sin egen styvmor, men väljer till slut förlåtelse framför hämnd.
Kostelnička — den desperata. Kyrkans klockarskas handlar utifrån en perverterad omtanke — hon tror sig skydda Jenůfa genom att utplåna det som hotar familjens heder. Rollen kräver en sångare som kan förmedla moralisk kollaps utan att förlora mänsklig igenkänning.
Bykvinnorna — den dömande kören. I folkloristiskt färgstarka kostymer representerar de samhällets tryck — den osynliga kraft som driver Kostelničkas handlingar.
Ska du se Jenůfa?
Om du aldrig har sett en Janáček-opera är Jenůfa en idealisk ingång: handlingen är gripbar, musiken omedelbar, och den emotionella kraften oförminskad efter 120 år. Göteborgsoperans uppsättning kombinerar en internationellt erkänd produktion med två av Sveriges starkaste operaröster i rollerna som definierar verket.
Föreställningar pågår till och med den 26 mars 2026. Biljetter via Göteborgsoperans webbplats.