En teateraffisch är full av ord som ingen förklarar. Där står vem som gjort scenografin och vem som står för ljuset, om uppsättningen är en urpremiär eller en Sverigepremiär, om kvällen är en matiné och om just den föreställningen syntolkas. Orden är fackspråk, men de riktar sig till dig som ska köpa biljett, och flera av dem avgör faktiskt vilken kväll du får.
Den här ordlistan tar de ord som står på affischen, på husets programsida och i programbladet du får i handen i foajén. Den skiljer sig därmed från vår ordlista över orden i själva verket, som förklarar aria, libretto, ouvertyr och skillnaden mellan premiär, genrep och förhandsvisning. Vill du i stället veta vad som skiljer opera från musikal och balett från dansteater finns det i guiden till scenkonstens former.
Definitionerna nedan är hämtade ur Svensk ordbok (SO), en av Svenska Akademiens tre ordböcker, för de ord som finns i allmänspråket, och i övrigt från branschens och husens egna beskrivningar. Där ett ord saknar en fastlagd definition säger vi det rakt ut i stället för att hitta på en.
Vem är vem i rollistan
Namnen under titeln på affischen är sällan bara skådespelarna. De flesta av dem tillhör ett arbetslag som publiken aldrig ser.
Dramaturg. Svensk ordbok definierar en dramaturg som konstnärlig rådgivare vid teater. Fackförbundet Scen & Film preciserar arbetet i sin egen ordlista för scenografer och kostymdesigner: dramaturgi är konstnärlig rådgivning, textbearbetning och analys. Dramaturgen är alltså den som arbetar med texten och tolkningen vid sidan av regissören, och som ofta skriver de essäer du hittar i programbladet.
Scenograf. Scenografi är enligt SO den visuella miljön i teateruppsättning, film eller dylikt. Scen & Film beskriver scenografen som den som designar och ansvarar för hur dekoren och bilden på scenen ser ut, och skiljer noga mellan scenografin och dekoren: dekoren är det fysiska som byggs upp på scenen och som tillsammans bildar scenografin.
Ljusdesigner. En vanlig missuppfattning är att ljusdesignern riggar lamporna. Scen & Films ordlista skiljer på två yrken: ljusdesignern bestämmer hur ljuset ser ut, medan ljusteknikern monterar och riktar lamporna. Står båda i programbladet är det alltså inte en dubblering.
Inspicient. Ett av de mest missförstådda orden i hela programbladet, och kanske det viktigaste. Scen & Film beskriver inspicienten som den som leder föreställningen tekniskt och ser till att allt sker vid rätt tillfälle, ofta med signaler via radio. Det är alltså inte en assistent utan den person som kör kvällen: varje ljusskifte, varje entré och varje scenbyte går på inspicientens klartecken.
Regiassistent. Här finns ingen fastlagd ordboksdefinition, och innehållet varierar mellan hus. Rollens ursprung går däremot att spåra. I Dramatens eget arkiv beskrivs den befattning som i teaterns reglemente från 1907 kallades andre regissören. Krönikan beskriver uppgifterna som av mer administrativ karaktär: ansvar för all rekvisita, kallning vid akternas början, utlämning och indrivning av rollhäften och sufflörmanuskript, dekorations- och attributlistor samt förandet av rollboken över vem som spelade vad och när. Först i 1922 års reglemente delades tjänsten, när den nya sceninspektören tog över de renodlat administrativa uppgifterna och de föreställningsbundna blev kvar hos andre regissören. Rollboken förs enligt teatern fortfarande för hand, dag för dag.
Sufflör. Enligt SO helt enkelt person som sufflerar. Scen & Films beskrivning fyller i vad det innebär i praktiken: att skådespelaren tappat bort sig och får hjälp att komma ihåg sina repliker. Yrket finns kvar men står långtifrån alltid i programbladet.
Vad affischen lovar om uppsättningen
Ett par ord över titeln säger vad slags händelse kvällen faktiskt är, och de blandas ofta ihop.
Urpremiär. Svensk ordbok är entydig: en urpremiär är den allra första offentliga föreställningen av en teaterpjäs, film eller liknande. Alltså den första gången verket spelas för publik någonstans i världen, inte den första gången på det här huset. Synonymen uruppförande definierar ordboken helt enkelt som urpremiär, alltså exakt samma sak.
Sverigepremiär. Ordet finns inte i SO, till skillnad från urpremiär, men det används flitigt av husen och betyder första gången verket spelas i Sverige. Dramaten märker sina uppsättningar med båda etiketterna i sin repertoar, vilket är just därför skillnaden är värd att hålla isär: en Sverigepremiär kan mycket väl vara en pjäs som spelats i tjugo år i London. Att den är ny för dig betyder inte att den är ny.
Nyuppsättning. Ordboken definierar det som uppsättning ännu en gång av skådespel eller dylikt. Verket är alltså känt sedan tidigare och det som är nytt är tolkningen: ny regi, ny scenografi, ny rollbesättning. Det är den vanligaste sortens premiär, och den som gör att en klassiker kan kännas olik sig från gång till gång.
Dramatisering. Att dramatisera är enligt ordboken att arbeta om en roman eller dylikt till dramatisk form. Står ordet på affischen har någon skrivit om ett förlagsverk för scenen, och den personen namnges normalt separat från författaren. Väntar du dig boken ord för ord blir du sällan nöjd, för det är själva poängen med ordet.
Gästspel. Ordboken beskriver ett gästspel som ett tillfälligt framträdande av en artist utanför hemorten, eller på en annan scen på hemorten än den där artisten är fast engagerad. I dagens programblad har ordet vidgats till att lika ofta gälla en hel uppsättning som besöker ett hus den inte tillhör. Ser du det på affischen betyder det i praktiken att spelperioden är kort.
Samproduktion. Ordboken nöjer sig med gemensam produktion. På en scenkonstaffisch betyder det att två eller flera hus har delat på kostnad och arbete för uppsättningen, vilket är skälet till att samma produktion kan dyka upp i en annan stad ett halvår senare.
Var föreställningen spelas
Repertoar. Ordboken definierar repertoar som en uppsättning musikstycken som en artist har övat in och regelbundet framträder med eller som regelbundet framförs i vissa sammanhang. Det är den andra halvan av definitionen som gäller på affischen: om ett hus betecknar ordet de verk som spelas under säsongen, oavsett om de är musik eller talteater. Ordet återkommer i husens egna programsidor, och hur du hittar dit har vi gått igenom i guiden om hur du hittar aktuellt scenprogram.
Blackbox. Scen & Films ordlista definierar den som en svart scenlokal där scen och salong inte har fixerade platser i rummet, utan kan byggas om efter behov. Det är alltså raka motsatsen till den fasta salongen med parkett, rader och balkong. Praktiskt för dig som köper biljett: i en blackbox finns ingen given bra plats, eftersom rummet ser olika ut från produktion till produktion. I ett fast hus finns den däremot, vilket vi gått igenom i guiden om vad platsvalet betyder för sikt och ljud. Dramatens Stora scen, för att ta motsatsen, har enligt teaterns egen beskrivning av sina scener plats för 770 åskådare och en vridscen på 15 meter i diameter, och ser i stort sett likadan ut som vid invigningen 1908.
Riksteatern. Ett namn som återkommer på affischer i hela landet, ofta utan förklaring. Riksteatern beskriver sig själv som Sveriges största producerande turnéteater och äger medvetet inga egna scener, utan spelar på scener som redan finns, från teaterhus och dansscener till bygdegårdar och gymnastiksalar. Bakom står 230 lokala riksteaterföreningar med över 38 000 medlemmar. Står Riksteatern på affischen i din hemstad är föreställningen alltså på besök, inte hemmahörande.
Märkningarna som gäller just din kväll
Sist på affischen kommer de små tilläggen efter datumet. De är lätta att missa och de betyder mest av allt.
Matiné. Svensk ordbok definierar en matiné som middagsföreställning av film, teaterpjäs eller dylikt. Det är alltså en dagföreställning, inte en kvällsföreställning, vilket är precis den detalj som gör att någon köper fel biljett. Dagföreställningarna syns tydligast i husens egna kalendrar och i biljettsystemens datumfilter, till exempel hos Ticketmaster, Nortic eller Tickster.
Introduktion, operakvart och premiärsamtal. Många hus erbjuder en kort genomgång före föreställningen, och den kostar oftast ingenting extra. Dramaten anger att en introduktion tar omkring 15 minuter och ingår i biljettpriset. Kungliga Operan kallar sin för operakvart eller balettkvart och är ännu mer specifik: introduktionen tar 15 minuter och börjar 45 minuter före föreställningen, medan premiärsamtalet i stället börjar en timme före och håller på i ungefär en halvtimme. Det är alltså inte ett evenemang du behöver boka, utan ett skäl att komma tidigt.
Syntolkad föreställning. Att syntolka betyder enligt SO att tolka och beskriva muntligt som hjälpmedel för personer med synnedsättning. På scenen innebär det att en tolk beskriver det som händer visuellt, det som repliker och musik inte förmedlar. Märkningen gäller enstaka föreställningar, inte hela spelperioden: Kulturhuset Stadsteatern anger i sin tillgänglighetsinformation att man erbjuder ett antal syntolkade föreställningar per år och att biljetter till dem bokas via kundtjänst, och Malmö Opera hänvisar till sammanställningen på syntolkning.nu.
Teckenspråkstolkad kontra teckenspråkig. De två orden ser lika ut och betyder helt olika saker. En teckenspråkstolkad föreställning spelas på svenska och tolkas till teckenspråk för den som behöver det. En teckenspråkig föreställning spelas på svenskt teckenspråk från början, av teckenspråkiga skådespelare. Den andra sorten är sällsynt: Riksteatern Crea, tidigare Tyst Teater, har producerat scenkonst på svenskt teckenspråk sedan 1970, är en del av Riksteatern sedan 1977 och beskriver sig som den enda aktören i Sverige som erbjuder teckenspråkig teater.
Hörslinga och teleslinga. Här finns en detalj som knappt någon ordlista tar upp, och som är den mest praktiskt användbara i hela den här texten: hörslingan täcker sällan hela salongen. Kungliga Operan skriver i sin tillgänglighetsinformation att stora salongens teleslinga fungerar bäst på parkettplatser och på första raden. Kulturhuset Stadsteatern är ännu tydligare och anger att hörslingan på Stora scenen enbart fungerar på parkett, samtidigt som flera av husets övriga scener i stället använder infraröda sändare med lånehörlurar, och att den som har hörapparat med T-spole kan låna halsslinga. Med andra ord: har du hörapparat är platsvalet inte en smaksak utan en förutsättning, och det är värt att fråga i biljettkassan innan du väljer rad.
Ord som fortfarande saknar facit
Två saker är värda att säga rakt ut. Regiassistentens uppgifter varierar mellan hus och har ingen fastlagd definition, och Sverigepremiär är en etikett husen använder snarare än ett ordboksord. Det gör dem inte oanvändbara, men den som vill vara exakt bör veta var gränsen går mellan ett fackord och en marknadsföringsrubrik.
Och den som vill gå djupare in i själva hantverksspråket, orden som aldrig når affischen, hittar dem hos branschen själv. Scen & Films ordlista för scenografer och kostymdesigner förklarar allt från kollationering och italienare till pundare och tågvind, vilket säger en del om hur mycket av en föreställning som aldrig var tänkt att synas.